Ibland tar det några veckor att rätta till felaktigheter. Lars-Eric Gustafsson, folkpartist i Kultur- och medborgarnämnden, skrev för ett bra tag sedan att Brå inte längre står bakom de fakta om klottrarna som grupp (BRÅ skriver att de inte är en enhetlig grupp, exempelvis sid 14-16 i ”Klotter – en inventering av förebyggande åtgärder”). Så här skrev han: ”BRÅ-rapporten har sågats av föfattaren själv som känt sig pressad och inte hann klart. Slutsatsen att det ofta är redan etablerade problemungdomar som söker sig till graffiti har dragits efter rapportens publicering.”
Jag blev lite orolig eftersom BRÅ är landets största experter på klotterbrott och liknande (en annan intressant rapport om dessa frågor finns här – BRÅs kommentarer från ett framgångsrikt försök i Belgien finns här). Härom dagen fick jag så svar från Solveig Hollari, som författat BRÅs rapporter. Så här lyder det:
”Hej Björn.
Jag är glad att du valde att gå direkt till källan, men beklagar att du har behövt vänta på svaret.
Jag har inte sågat rapporten och jag står naturligtvis fast vid de slutsatser som står i såväl rapporten som i idéskriften. Inte i något sammanhang har jag heller sagt att jag inte hann bearbeta materialet klart.
Alla rapporter som lämnar Brå granskas av både interna och externa experter. Därefter språkgranskas de. Och slutligen läser vår generaldirektör (GD) Jan Andersson igenom rapporterna. När alla ändringar är genomförda ger GD trycklov.
Det betyder att slutsatserna som står i rapporterna inte är författarens (i det här fallet mina) egna åsikter. Slutsatserna är Brå:s officiella hållning. När det gäller klotterrapporten från 2003 så var den tänkt att enbart lämnas över till regeringen, den skulle alltså inte tryckas. Men när GD hade läst den tyckte han att den var väldigt bra och förtjänade en större spridning. Han beslutade då att rapporten skulle tryckas i flera hundra exemplar.
Din kollega har alltså fått situationen helt om bakfoten och jag är väldigt glad över att du bemödade dig om att ta reda på hur det egentligen ligger till.
Ett resultat av rapporten blev att vi beslutade att avsätta pengar för att ge stöd till klotterförebyggande åtgärder. Vi kopplade ganska hårda krav på utvärdering till de projekt som beviljades ekonomiskt stöd, eftersom ett av resultaten i rapporten var att det saknades kunskap om vad som fungerar och varför det fungerar. Nio projekt fick pengar och under detta år kommer de att slutrapportera sin verksamhet till oss. Därigenom hoppas vi få ytterligare kunskaper om hur olika klotterförebyggande åtgärder fungerar.
Själv tycker jag nog att jag har fått en fördjupad kunskap om klotter och klotterförebyggande åtgärder under de år som har gått sedan 2003. Jag tror och hoppas att detta också visar sig i idéskriften som kom för ett år sedan. Mig veterligen innehåller idéskriften den mest aktuella övergripande kunskap som vi har idag.
Hör gärna av dig igen om du undrar något mer.
Vänliga hälsningar
Solveig
Solveig Hollari
Enheten för lokalt brottsförebyggande arbete
Brottsförebyggande rådet (Brå)
>>> 2006-01-04 15:37 >>>
Hej!
Vi har setts i Örebro på ett seminarium om graffiti i Konsthallen på våren 2004 och dina skrifter om klotter/graffiti är en viktig källa för kunskap och bakgrund i denna fråga. I en debatt om graffiti och kopplingarna mellan kriminalitet och graffiti har jag citerat dina skrifter, exempelvis styckena om klottrarna som grupp (sidan 14-16 i ”Klotter – en inventering av förebyggande åtgärder”). Nu påstår en kollega i nämnden att detta inte stämmer och att du ska ha tagit tillbaka detta.
Så här skriver han: ”BRÅ-rapporten har sågats av föfattaren själv som känt sig pressad och inte hann klart. Slutsatsen att det ofta är redan etablerade problemungdomar som söker sig till graffiti har dragits efter rapportens publicering.”
Så jag tänkte gå till källan. Finns det någon färskare forskning som ändrat bilden i exempelvis skriften ovan eller efter ”Idéskrift 13. Klotterförebyggande åtgärder”?
mvh
Björn Sundin
Ledamot (s) i Kommunfullmäktige i Örebro, ordförande i Kultur- och medborgarnämnden